Caroli – en av kyrkans skatter

2019 fyller Caroli Kyrka i Borås 350 år, vilket naturligtvis stämmer väl in på årets tema för Släktforskardagarna – Kyrkans skatter. Vi kommer att ha ett tätt samarbete med Svenska Kyrkan i Borås och kommer att erbjuda både visningar av kyrkan och guidningar under Släktforskardagarna 24-25 augusti.

Texten är skriven av Bo Unosson, som var en av Carolis två sista kyrkoskrivare. Bo utförde åren 2001 – 2006 ett stort antal släktutredningar och hjälpte släktforskare i deras forskning. 2006 tog Landsarkivet hand om Borås kyrkböcker från 1900-talet.  Texten publicerades ursprungligen i Borås Släktforskares medlemstidning.

Idag skickas bilder via mobilen och inte särskilt många vykort men under mer än 120 år har man från Paris skickat vykort på Notre Dame och från Borås på stadens motsvarighet Caroli kyrka. 1910 blev Rådhuset och 1962 Borås djurpark starka konkurrenter men Caroli kyrka har förmodligen varit det populäraste vykortsmotivet från Borås. Vid en jämförelse med motsvarande byggnader i andra städer håller du säkert med om att kyrkan och rådhuset är vackra.

För 350 år sedan år 1669 färdigställdes Caroli kyrka. I dess murverk ingår murar från en tidigare stenkyrka. Tornet blev klart 1681 men samma år förstördes kyrkan i den första stadsbranden. Nio år senare var kyrkan åter uppförd men drabbades av en ny stadsbrand 1727. Även vid den tredje stadsbranden 1822 skadades kyrkan men inte vid branden 1827. Borås har alltså drabbats av fyra stadsbränder och därutöver av en  storbyggmästare på 1960 och 1970-talen. I Alingsås och Ulricehamn sparades ett stort antal hus i centrum men inte i Borås. Nya hus kan också vara vackra och så finns ju Caroli kyrka och Rådhuset.

I Caroli kyrka finns en nattvardskalk som Karl XII:s soldater tog 1703 i den polska staden Torun vid en hänsynslös plundring. Kungens fältpräst Johan Sandman fick kalken av Karl XII samma år som kungen utnämnde honom till kyrkoherde i Borås. Trötta av svält och nödmynt blev inte boråsarna förtjusta av att få en krigarpräst som kyrkoherde. I ett försök att blidka dem gav Johan Sandman kalken till Caroli kyrka. Det hjälpte inte utan Johan Sandman var inte särskilt omtyckt under många år men vid stadsbranden 1727 gjorde Johan stora insatser för de drabbade vilket uppskattades.

Caroli kyrka är 46 meter lång och 20,5 m bred. Tornet är 35 m högt tornhuven ej medräknad. Synliga i kyrkorummet finns tolv jättelika pelare, som kan symbolisera lärjungarna. Därutöver bakom koret en pelare, som kan symbolisera Jesus.

Altaruppsatsens mittdel är smyckat som en grekisk kolonn av en lokal hantverkare hemmansägare Johannes Andersson i Mjöbäck. Sidtavlorna är målade av 1862 av Birger Lignell (1838-1877). I koret finns en 1700-talstavla Ecco homo ”Se mannen” samt två oljemålningar av Gustaf Brusewitz, en gåva 1852 av köpmannen H Nelson. Även i Härryda och Millesvik kyrkor finns tavlor målade av Gustaf Brusewitz (1812 – 1899).

Predikstolen från 1916 och dopfunten från 1919 ritades av arkitekten Sigfrid Eriksson och utfördes av skulptören Johan Björk. Sigfrid Eriksson ritade bl a Göteborgs konstmuseum och kyrkorna  i Johannesberg, Masthugget, Kinnarumma, Skene, Hunnebostrand, Flatö, Hönö, Surte och Lysö.

Ett par altarstakar i drivet silver, skänkta 1708 och en stake i bordssilver, skänkt 1745, räddades undan 1822 års brand. Altarkrucifix och silverstakar skänktes 1975.

Dopfatet i mässing fanns i kyrkan 1740 men är antagligen mycket äldre. Det finns även ett extra fint dopfat i silver. Detta fat togs endast fram om man var villig och kunde betala en rejäl slant för att döpa sina telningar i fatet. Extra inkomster för att finansiera verksamhet var välkommet även på den tiden.

Den naturliga höjden med utsikt över nejden ansågs som en lämplig plats när den första kyrkan byggdes. Långt senare visade det sig att det hade sina risker att bygga en sådan stor kyrka på en sandås. Allt grävande av gravar under kyrkgolvet (upphörde år 1804) och bredvid kyrkan samt anläggandet av gator runt kyrkan medförde att kyrkan höll på att rasa under 1930-talet. Det krävdes ett omfattande byggnadsarbete 1938-1940 för att rädda kyrkan.

En färgstark kyrkoherde i Caroli kyrka under åren 1910 till 1942 var Emanuel Beskow. En kusin till Elsa Beskows man Natanael och de båda familjerna umgicks. Emanuel gjorde också en insatts som mångårig ordförande för skolstyrelsen.

Släktforskardagarna 2019 Borås arrangeras av Borås Släktforskare i samarbete med Sveriges Släktforskarförbund och värdstaden Borås. Kontakt: admin@sfd2019.se.